Halvt rätt skulle jag säga.

Låt oss titta på två konkreta exempel.

Vi börjar med en substitution:

(Bild från den fantastiska hemsidan Chem Gudie.)

Här har du helt rätt i att hydroxidjonen kan betraktas som en Lewisbas, eftersom den donerar ett elektronpar till alkylhaliden. Det är också helt korrekt att den inte kan betraktas som en Brønstedbas, i och med att den inte tar upp vätejoner.

Nästa exempel är en elimination:

(Återigen en bild från Chem Gudie.)

Här har du rätt i att man kan betrakta hydroxidjonen som en Brønstedbas, eftersom den tar upp en vätejon från kolvätet. Men -- observera detta -- hydroxidjonen kan formellt sett också betraktas som en Lewisbas eftersom den donerar ett elektronpar till vätet på kolvätet. (Dock är det mycket ovanligt att man uttrycker sig så i praktiken.)

* * *

Generellt gäller att alla Brønstedbaser är Lewisbaser (man kan se Brønstedbaser som ett specialfall av Lewisbaser). Varje gång något fungerar som en Brønstedbas beter det sig också som en Lewisbas. Detta beror på att alla Brønstedbaser ju har minst ett fritt elektronpar, och att de donerar detta elektronpar till syran när de tar upp vätejoner.

Dock gäller inte det omvända. När något fungerar som en Lewisbas fungerar det inte nödvändigtvis som en Brønstedbas samtidigt.

Senast redigerat av oggih (2016-10-27 04:57)

Jag vet inte. Typ kanske. Men notera att själva kolvätet får plus minus noll elektroner vid E2-reaktionen (ett par kommer in från vätet och bromet tar med sig ett par när det lämnar).

Senast redigerat av oggih (2016-08-15 10:43)