Främst ethos. Om man tänker såhär: Om någon går upp och är extremt nervös, tittar bara ned i talkorten, vet inte riktigt vad hen ska säga, osv. Då skulle jag tro att hen kanske inte kan sitt material särskilt väl, och därför inte är särskilt trovärdig. Om någon tvärtom har publikkontakt, står rak i ryggen och talar självsäkert skulle jag tro att denna person är trovärdig. (Nu menar jag inte att man inte kan vara trovärdig om man är lite nervös, men extrem nervositet kan minska ens trovärdighet litegrann) Därför säger jag ethos.